Skuggan

Jag orkar inte känna lusten
Men den har du redan gett mig
Att få dras med det dag ut och dag in
är något jag vill men inte vill
Jag känner mig vilsen arg förtvivlad
som om jag vore en sak man leker med
Tänk efter och tala till  mig
även om det inte vore dom orden jag vill höra
bara ge mig ett litet svar
Alla behöver bekräftelse någon gång
nu har den tiden kommit då jag vill att du bekräftar mig
om att jag har rätt eller fel
Att jag anar att det är någon helt annan där
gör mig bara förtvivlad
vill inte att det ska vara det
Vill bara att det ska vara en person
Att ha sina aningar utan att veta sanningen
tar slut på krafterna jag har
Hoppas på att jag har fel
att det bara är massa prat och inge annat 
mellan en viktig person och en oviktig person
Men framtiden är stor och långvarig
och tiden kommer att avslöja allt mer och mer
både för mig och för dej
Mitt humör och känslan av dysterhet går upp och ner
Det är bara en som kan avgöra hur jag ska vara och det är du
Man ska aldrig hoppas på för mycket
det har jag lärt mig nu
men ett litet hopp och tro måste ändå finnas hos mig
annars klarar jag inte av det här längre
När raderna kommer  till mig blir jag hel för stunden
men när raderna kommer till någon annan går jag genast sönder
Det finns bara en som kan fixa allt detta åt mig
Ge mig svar 
Ge mig det där underbara leendet
Släpp in mig i dina tankar
Gör mig hel
Du och ingen annan
Orden och tankarna går som på ett löpande band
dom tar aldrig slut
fören tiden är frame
Du!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0